Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

På Folktandvården Skånes webbplats används cookies. De behövs för att webbplatsen ska fungera på bästa möjliga sätt och kommer att sparas på din dator.

Är du i behov av tandvård?

Just nu går det endast att boka akut tandvård på utvalda kliniker runt om i Skåne.

Om du är i behov av akut tandvård kan du kontakta vår kundservice på 0771-55 88 00 för att boka en tid.

Har du övriga frågor som rör ombokning eller kommande tid, vänligen kontakta din klinik.

Logotype Vårdguiden 1177

Tandvårdsrädsla hos barn

Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet sedan tidigare dåliga erfarenheter av tandbehandling, till exempel att det har gjort ont. Barnet kan också ha påverkats av någon i sin närhet som gett en negativ bild av tandvård.

Även vuxna kan känna tandvårdsrädsla. Här kan du få information om tandvårdsrädsla hos vuxna.

Vad är tandvårdsrädsla?

Att barn känner oro eller rädsla inför ett tandläkarbesök är vanligt.

Ett tandvårdsbesök innehåller många delar som kan vara stressande. Barnet kanske möter okända personer, miljön är främmande med höga ljud, starka dofter och starkt ljus. Hen kan känna sig utsatt i behandlingsstolen, utan att ha full kontroll över omgivningen och vad som sker. Att uppleva brist på kontroll kan bidra till att barnet utvecklar tandvårdsrädsla.

Tandvårdsrädsla kan vara mer eller mindre stark och man talar om mild, svår eller extrem tandvårdsrädsla. Tandvårdsfobi är om rädslan blivit så stark att barnet undviker att komma till tandvården. Den kan leda till att hen helt slutar att sköta sina tänder.

Även om barnet kan vara orolig för hur behandlingen kommer att gå till har hen oftast kontroll över situationen. Då behöver det inte betraktas som tandvårdsrädsla. För en del blyga barn tar det lite längre tid att bli lugn i en ny miljö med främmande personer.

Symtom

De flesta barn som har tandvårdsrädsla visar att de är rädda genom att vara ledsna. Barnet säger ifrån att det inte vill eller vägrar gå med på behandling. En del barn är till en början med på behandling för att sedan vägra när de börjar känna mer oro, till exempel när det är dags för bedövning eller att borra i en tand.

Andra synliga tecken på rädsla kan vara att barnet spänner sig, svettas, andas häftigt och fort. Tecken på oro kan vara att barnet frågar eller pratar mycket mer än vad hen annars brukar göra.

När och var ska jag söka vård?

Om du misstänker att barnet känner rädsla ska du som vårdnadshavare i första hand berätta det för tandvårdens personal. Det kan du göra redan när barnet blir kallad till tandvården.

Om du märker att rädslan inte avtar kan du tala med tandvårdsteamet och be om en remiss till specialisttandvård för barn och ungdom, pedodonti.

Där är tandvårdspersonalen specialiserade på barn och unga med tandvårdsrädsla.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan vi göra själva?

Om du misstänker att barnet är oroligt inför tandvårdsbesöket är det bra att fråga hur hen känner sig redan hemma.

Om barnet är orolig och känner obehag inför att gå till tandvården behöver hen hjälp att komma över rädslan så snabbt som möjligt.

Det är viktigt att du själv är lugn och avsätter gott om tid för besöket hos tandvården. Barnet behöver själv få bestämma takten under tandvårdsbesöket. På det sättet känner barnet att det har kontroll och kan känna sig trygg.

Tandvårdsbesöket kan förberedas redan när du bokar tid för barnet. Det är bra att berätta om du misstänker att barnet är rädd. Ni kan komma överens om hur besöket ska läggas upp på bästa sätt för barnet och om det behövs extra tid för att skapa en trygg stämning.

Du och barnet kan tillsammans titta på filmer på internet för att förbereda tandvårdsbesöket. Genom att prata i hemmiljö om vad barnet ska vara med om kan också få barnet att känna sig trygg.

Tandvårdsmottagningen har oftast tips och råd att ge per telefon.

Du kan byta mottagning

Det går att byta team om barnet inte har förtroende för tandvårdspersonalen eller om du inte har det. På samma mottagning eller på andra mottagningar kan det finnas team som är mer fokuserade på barn och bättre kan behandla rädslan.

Behandling

För att kunna behandla tandvårdsrädsla måste tandläkaren eller tandhygienisten få en uppfattning om barnets tidigare upplevelser genom direkta frågor till barnet. Vad har varit bra och vad har varit dåligt? Är det ett yngre barn kan du behöva hjälpa barnet att beskriva vad det varit med om.

Du kan tillsammans med barnet och tandvårdsteamet diskutera och bestämma hur behandlingen ska läggas upp.

Barnets ålder, förutsättningar och eventuella sjukdomar kan påverka behandlingen. Tandvårdspersonalen behöver informeras så att behandlingen anpassas efter barnets behov. Det gäller till exempel om barnet har en neuropsykiatrisk variation.

Specialisttandvård

Om barnet har svår eller extrem tandvårdsrädsla kan tandläkaren skriva en remiss till en specialistmottagning för barn- och ungdomstandvård, även kallad pedodonti. Sådana mottagningar finns i de flesta regioner.

Specialisttandläkare har stor erfarenhet av barn med tandvårdsrädsla och har tillgång till flera olika behandlingsmetoder. Specialistmottagningarna samarbetar med barnläkare, barnpsykiatriker och psykologer om det behövs. Ibland erbjuds barnet kognitiv beteendeterapi, KBT.

Att vänja sig gradvis

För att barnet ska våga vara med om en tandvårdsbehandling måste det få öva och vänja sig vid situationen. Det brukar kallas inskolning och innebär att tandvårdspersonal lotsar barnet igenom olika moment, steg för steg.

Barnet får börja med en lätt situation, till exempel att få tänderna undersökta med en spegel i munnen. Tandvårdspersonalen berättar först och visar sedan hur man gör. Därefter får barnet pröva.

Tandvårdspersonalen försöker anpassa behandlingen till det som barnet tros klara. Barnet ska hela tiden kunna signalera och stoppa behandlingen på ett sätt som de kommit överens om, till exempel med en höjd hand.

Tandvårdspersonalen berättar och visar

Svårighetsgraden i behandlingen ökas när en enkel situation fungerar bra och barnet känner sig trygg. Tandvårdspersonalen berättar och visar vad som ska hända. Sedan får barnet vara med om att just detta görs. Lite i sänder ökas svårigheterna och barnet får på så vis en gradvis inskolning till allt svårare delar i behandlingen.

Inskolningen utförs ofta av en tandhygienist eller tandsköterska med utbildning för sådana arbetsuppgifter. Då sker det i samarbete med barnets tandläkare.

Avslappningsövningar

Om man är rädd spänner man sig, och då kan man uppleva att det gör mer ont. Därför är det bra om barnet kan använda någon avslappningsteknik. Det är vanligast att lära sig olika andningsövningar i samarbete med tandvårdsteamet.

Bedövning är viktigt

Eftersom känslan av att det gör ont är en av de vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla behöver behandlingen göras så smärtfri som möjligt.

Bedövning är det viktigaste och vanligaste sättet att få smärtlindring på. Barnet får bedövning varje gång det finns risk för att det ska göra ont. Det finns olika typer av bedövning.

För att själva sticket från sprutan med bedövning ska kännas mindre används en bedövningssalva. Den läggs på tandköttet under några minuter före sticket.

Inför en planerad behandling som kan bli smärtsam används smärtlindring i form av tabletter eller lösning, som till exempel innehåller paracetamol eller ibuprofen.

Läkemedlet tas en timme innan behandlingen för att den ska ha så bra verkan som möjligt.

Lustgas lugnar barnet

På många mottagningar kan barnet få lustgas. Om det behövs tränas barnet steg för steg på samma sätt som andra delar i behandlingen.

En liten andningsmask sätts på barnets näsa. Genom masken får barnet andas in en blandning av syrgas och lustgas.

Lustgasen är doftlös och kan göra barnet lugnare och mindre rädd. Tandläkaren kan justera hur mycket lustgas som används. Hen är hela tiden vaken och kan medverka i behandlingen. Efter behandlingen får barnet andas enbart syrgas under några minuter.

Lustgas används oftast till barn från skolåldern och uppåt eftersom det kan vara svårt för yngre att förstå hur de ska andas bara genom näsan i masken.

Lugnande läkemedel

Barnet kan få lugnande läkemedel. Läkemedlet kan ges som tabletter eller flytande via munnen. Till mindre barn ges lugnande läkemedel oftast som en lösning, så kallad klysma. Lösningen förs in i stjärten på mottagningen strax innan behandlingen.

De flesta lugnande läkemedel som används i tandvården verkar den närmaste timmen efter att de getts. Efter behandlingen behöver barnet stanna kvar på kliniken tills hen är tillräckligt pigg för att åka hem. Tandläkaren beslutar om när det är lämpligt, oftast minst en timme från det att barnet fått läkemedlet. Hen behöver vara hemma från skolan eller förskolan resten av dagen.

Tandvård under narkos

Narkos ges först om barnet inte klarar av behandlingen på annat sätt. Det kan vara på grund av mognad, rädsla, funktionsnedsättning eller om tänderna behöver mycket behandling.

Att bli sövd hjälper inte barnet att lösa problemet med tandvårdsrädslan, men det gör det möjligt att behandla tänderna.

Fri tandvård

Barn och unga har rätt till tandvård utan att behöva betala för den. Fri tandvård gäller till och med sista december det år man fyller 23 år. Då ingår i stort sett alla undersökningar och behandlingar oavsett om man går till en privat tandläkare eller till Folktandvården. I några regioner gäller en högre åldersgräns för fri tandvård.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till folktandvardenskane.se.

Logotype Vårdguiden 1177