Forskning om tandlossning och hjärtkärlsjukdom får ALF-medel

Går det att se tecken på en av våra vanligaste folksjukdomar genom att studera munhälsan? Daniel Jönsson forskar om kopplingen mellan tandlossning och hjärtkärlsjukdomar och KOL. Han har blivit tilldelad ALF Forskningsutrymme för kliniska forskare för att studera biologiska markörer för patienter som har parodontit och hjärtkärlsjukdom.

ALF är en akronym för ett avtal om läkarutbildning och forskning mellan staten och sju regioner. Sedan 2015 finns även ett regionalt ALF-avtal mellan Lunds universitet och Region Skåne. Avtalet innebär att parterna är överens om att tillsammans främja hälso- och sjukvårdens utveckling och samarbeta inom klinisk forskning och läkarutbildning.

För första gången har denna typ av anslag gått till en tandläkare, och vi frågade Daniel Jönsson, specialisttandläkare och docent inom parodontologi på Folktandvården Skåne vid Lund C, vad det är han ska ägna sig åt på halvtid kommande tre år.

Daniel Jönsson, vad är det du ska fördjupa dig i?

- Patienter med hjärtkärlsjukdom som har mycket inflammatoriska proteiner i blodet kan effektivt behandlas med anti-inflammatorisk medicin. Då parodontal behandling har visats kunna sänka nivåer av inflammatoriska proteiner är det viktigt att ta fram biologiska markörer för patienter som har parodontit och hjärtkärlsjukdom. Detta undersöker vi i samarbete med forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Hur undersöker ni det?

- Patienter som remitterats till oss för omfattande parodontit följs upp under sin behandling och får besöka Kliniska forskningsenheten vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Blodprov tas under parodontala behandlingen vid biolabbet på Folktandvården Skåne vid Lund C för att just följa biomarkörer och utvecklingen av halskärlsplack. Så det finns många goda anledningar att remittera patienter med parodontit till specialisttandvården.

Vilka tecken på samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar ser du i din roll som specialisttandläkare idag?

- Forskningen är viktig för att kunna motivera patienter till att deras parodontit bör behandlas, förutom den självklara anledningen att de får behålla sina tänder. Vår forskning har tidigare visat att det inte är de enstaka djupa tandfickorna utan totala antalet tandfickor som är kopplat till att ha större halskärlsplack, som är tecken på åderförfettning.

Vad hoppas du att arbetet ska resultera i?

- Patienter, tandläkare och läkare hade alla varit behjälpta av biomarkörer som visar att en patient mer sannolikt har parodontit och hjärtkärlsjukdom. Tandläkaren hade kunnat vidarebefordra en patient med potentiell hjärtkärlsjukdom och läkaren skulle kunna få hjälp med farmakologisk strategi samt vetskap om att patienten kan ha parodontit som bör behandlas. Jag hoppas också att arbetet ska resultera i ett starkare samarbete mellan Folktandvården Skåne och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet samt övriga sjukvården i Region Skåne.

Varför har du intresserat dig för just detta ämne?

- Jag fastnade i parodontologins värld redan under gymnasietiden då jag sommarjobbade vid parodontologiavdelningen i Växjö. Jag förstod att man faktiskt kan göra något åt tandlossning, och intresset för kopplingen mellan parodontit och folksjukdomar utvecklades under min postdoc vid Columbia University i New York 2009-2010.

ALF Forskningsutrymme för kliniska forskare utlyses varje år och är ett treårigt anslag och ett led i ett program för strukturerad forskarkarriärgång inom kliniska områden.