Ny metod ska hjälpa skåningar med smärta i käken

Svårt att äta, gapa och kyssas? Julia Lam möter många patienter med smärta i käksystemet. Hon bestämde sig därför för att forska kring alternativ till den traditionella bettskenan. Nu är hennes första resultat klara – hur hjärnan påverkas av behandlingen.

Ont i käken, lätt huvudvärk och ett knäppande eller skrapande ljud när du gapar? Då är du kanske en av de 10 till 15 procent av befolkningen med funktionsstörning i käken. Många har så ont att vardagslivet påverkas. Svår och långvarig smärta kan göra att vi har svårt för att äta, tala, le och till och med kyssas. 

Julia Lam är tandläkare på Folktandvården Skånes klinik i Hässleholm och doktorand vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet. Till henne kommer många patienter med smärta i käklederna och tuggmusklerna. Att finna orsaken till muskuloskeletal smärta i käksystemet (TMD) kan bli ett detektivarbete och många gånger blir behandlingen traditionell med bettskena att använda på natten. Bettskena är enligt Julia en förhållandevis passiv metod och hon började intressera sig för andra metoder som ett alternativ till bettskena för att hjälpa denna många gånger eftersatta patientgrupp.

- Smärta i käken är ett vanligt problem som många gånger är självläkande, men några utvecklar ett långvarigt smärttillstånd. Ju längre man går med smärta, desto svårare är det att behandla. Jag hoppas att vi genom nya metoder som patienten kan utföra när det passar dem ska kunna behandla fler inom allmäntandvården, säger Julia.

I ett forskningsprojekt tillsammans med Malmö Universitet jämför Julia två metoder för behandling av långvarig ansikts- och käksmärta. Här ställer hon sig frågan om egenvård via en internetbaserad smärtskola kan vara bättre eller lika bra som bettskena hos vuxna. Tidigare studier har även visat att kronisk smärta påverkar hjärnan, så samtidigt studerar Julia om hjärnans funktion och struktur kan återställas av behandlingen.

Till sin hjälp har hon patienter från Folktandvården Skånes klinik på Norra Fäladen i Lund, som efter undersökning har fått svara på frågor om smärta och genomgå en undersökning av hjärnan med magnetkamera. Hälften har därefter fått en traditionell behandling med bettskena som används på natten mot tandgnissling. Andra halvan använder en ny internetbaserad behandling för stress och käksmärta baserad på KBT.

Genom att koppla behandlingssvar, kliniska variabler och psykosociala faktorer till förändringar i hjärnans funktion och morfologi hoppas Julia kunna öka kunskapen om vilka förändringar som kronisk orofacial smärta är associerade med och hur de förändras med behandling. Nu är de första preliminära resultaten av hur hjärnan påverkas klara. Här ser Julia och hennes kollegor i hjärnavbildningen före och efter behandling att det finns en förändring i hjärnan hos patienter och att det skiljer sig beroende på vilken av det två behandlingarna patienten haft.

Vad är det för förändring i hjärnan som du ser?

- De första resultaten visar att behandling av kronisk orofacial smärta med en guidad internetbaserad smärtbehandling verkar orsaka förändringar i motoriska hjärnbarken. Denna förändring skiljer sig från behandling med bettskena. För oss är det för tidigt att bedöma den kliniska betydelsen av detta fynd. Det vi däremot ser är en koppling mellan den ökade grå substansdensiteten i detta område i hjärnan och minskad påverkan av orofacial smärta under dagliga aktiviteter, säger Julia.

Julia hoppas att resultaten en dag ska hjälpa både patienten och hälso- och sjukvården. Käksmärta innebär en svår påfrestning för individen men medför även samhällskostnader för vård och sjukskrivningar.

Hur påverkar smärta i käken oss på längre sikt?

- Svår och långvarig smärta i ansiktet medför att det kan vara svårt att utföra dagliga aktiviteter såsom äta, tala eller kyssas. Smärtan kan också leda oro, ångest och att man inte orkar med jobbet, att träffa vänner eller leka med sina barn. Så smärta i käken kan påverka oss mycket, säger Julia.

Vad kan vi redan idag göra om vi känner smärta i käken?

- Det är viktigt att vara uppmärksam på sitt beteende och tänka på att tänderna bara ska träffa varandra när du tuggar och sväljer. Man kan sätta upp små klisterlappar där du ofta tittar som påminnelse om att utföra avslappningsövningar. Påverkar smärtan din vardag ska du uppsöka tandvården för diagnos och individuellt anpassad behandling, säger Julia.

Forskningsstudie om käksmärta

Forskningsprojektet leds av professor Per Alstergren, professor och specialisttandläkare inom bettfysiologi och prodekan på Odontologiska fakulteten. Studien är ett samarbete mellan Malmö universitet, Folktandvården Skåne, Specialiserad smärtrehabilitering samt Bild- och Funktionsdiagnostiskt Centrum vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, Psykologpartners AB  och Aarhus Universitet i Danmark.

Studien startade 2016 och beräknas pågå till 2026. I juni 2022 presenteras de första preliminära resultaten från hjärnavbildningen före och efter behandling. Julia Lam presenterar resultaten på forskningskonferensen Organization for Human Brain Mapping (OHBM), Glasgow, Skottland.

TMD, temporomandibulär dysfunktion

Gemensam benämning för sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna. Vanliga symtomen är smärta i käklederna, käkledsljud, stelhet i käken, svårigheter att gapa, huvudvärk och trötthet samt smärta i ansiktet. TMD-besvär är vanligare hos kvinnor i åldern 35–50 år.